Bosnien

Hej Sverige! När ni läser det här är vi också hemma i Sverige och marinerar allt vi har fått vara med om den här veckan. Vi vet nästan inte ens vart vi ska börja. Det har varit en HELT fantastisk vecka! Gud har gjort saker som vi inte ens kunnat tänka oss. 

Efter de 2 sista vittnesbörden igår kväll från Alfons och Wilmer gick vi och la oss klockan 02:00 och gick upp 04:30. Trots de få timmarna så fick vi en fantastisk sista stund med Rodrigo och Gerson. Väl framme vid flygplatsen skiljdes vi åt, samtidigt som vi fick ta del av en fantastisk soluppgång.

När man åker på påskresa får man möjligheten att i slutet av veckan vara med och sponsra olika projekt som värdfamiljerna vill ha stöd i ekonomiskt. Vi hade 3 projekt att välja på:

1. Reperation av bil/ köpa ny bil- som ni kanske minns så slutade en av bilarna fungera tidigare i veckan och det verkar som att den troligtvis inte går att laga. Hursomhelst kommer familjen behöva en bil då den används mycket till mission. 
2. Familjen- Deras budget har varit lägre än förväntat och det finns risk att det blir svårt att få ihop alla utgifter. Pengarna går även till att de ska kunna ta emot fler team i framtiden!
3. Mark- I på landet utanför Cazin planerar de/har förhoppningar på att köpa en liten bit mark där visionen är att de ska kunna ha läger där för barn och unga.

Efter mycket bön för att få igång vattenfontänten lyckades vi till sist fylla alla vattenflaskor och avslutade vår sista tid i Kroatien med High, Low, God-thing på flygplatsen.

I skrivande stund sitter vi på flyget och får enskilt utvärdera resan. Vi passar även på att sova lite! Planen är att vi ska landa på Arlanda runt 10:30 och efter det blir vi upplockade av några fantastiska föräldrar och beger oss hem mot Ryttargårdskyrkan i Linkan, där resterande föräldrar kommer möta upp oss!

Det här blir troligtvis sista inlägget här på bloggen. Men vi är oerhört tacksamma över att ni har varit med oss den här veckan och krigat i bön. Men vet ni vad? Påskresan är faktiskt inte slut än! På fredagens enter den 17:e och söndagsgudstjänsten den 19:e april kommer vi att berätta mer om vad vi har fått vara med om. Under själva gudstjänsten kommer vi först dela lite kortare för att senare presentera mer utförligt under fikat. Tro oss, det är mer saker som har hänt än det som står här på bloggen så kom förväntansfulla! 

Hoppas vi ses snart igen, men under tiden, glid i frid!!!!

Tacksägelseämnen

• Att vi landade säkert och att hela resan gick bra
• Selfie med piloten
• Att vi med Guds kraft tog oss igenom en fantastisk vecka
• Bosnien!!!

Böneämnen

• Att det ska gå bra med alla projekt som värdfamiljerna har planerat och att Gud ska välsigna dem med allt de behöver
• Att vi fortsätter leva i närhet med Jesus i vår vardag
• Att vårt team får fortsätta vara som en familj

Uppmaning till läsaren 

• Lev i bön i allt du gör!

//Varma hälsningar Bosnienteamet genom Tala och Heyam 

Ciao!! Idag är sista dagen i Bosnia och Hercegovina…

Dagen började med att tjejerna blev upplockade och behövde ta med sig all packning för att lämna sitt fina boende. Vi packade allt, städade undan lite och eftersom vi är så snabba och effektiva i det här teamet så hann vi med en lovsång i tjejernas boende innan Rodrigo kom och hämtade upp oss. Sedan fick vi börja dagen helt fantastiskt med gemensam frukost med alla 3 brasilanska par och deras barn som åt en våning upp! Vi åt gröt (som brassarna inte var vana med), äggröra, kokt ägg, salami, coca-cola, kaffe, kaka, Nutella, frukt och mycket mer!

Idag fyller Rodrigo år, som är en av våra värdar. Vi sjöng ja må du leva på 5 språk. Efter vi att vi plockat bort frukosten tog vi en lovsångsstund och läste Guds ord. Vi läste Uppenbarelsen 4 och sjöng flera lovsånger och avslutade med att sjunga Herrens välsignelse på 3 språk. Sedan fick alla tre familjer dela sitt vittnesbörd och hur de hamnade här i Bosnien. Vi fick ha en väldigt fin stund tillsammans och sedan be för allihopa och ge en massa gåvor. Sedan fick vi snabbt borsta tänderna, packa ihop det sista i kyrkan, ta en sista gruppbild vid bergen vid kyrkan och sedan hoppa in i bilarna för att åka till Rodrigos födelsedagslunch.

Innan lunchen stannade vi inne i stan för att kolla i några souveniraffärer. Sedan begav vi oss till en restaurang där vi blev bjudna på massa god mat som kött, bröd, pommes, salad och bosnisk Ćevapčići.

Rodrigo förtjänade ju såklart att bli rejält firad, så efter maten åkte vi hem till han och hans familj för att ”hämta väska inför resan”. Medans han gjorde det ställdes det fram tårta i hemlighet och vi fick ha ett överraskningskalas. Efter många fina samtal och en väldigt god tårta behövde vi säga hejdå till alla för att börja vår resa mot Zagreb i Kroatien. Rodrigo och Gerson skulle skjutsa oss men alla andra fick varsin stor hejdåkram från teamet. Vi är så otroligt tacksamma för allt dom här familjerna har gjort för oss den här veckan. Allt från att fixa snacks, skjutsa sent på nätterna och morgnarna, laga mat, meckat med bilar och mycket mer. Det har fått vara så kul att lära känna dom och jag (Wilma) tror att vi alla känner att vi fått en extra familj här i Bosnien som står redo med öppna armar att välkomna oss igen.

Väl framme vid gränskontrollen gick allt toppen för första bilen men när andra bilen skulle köra igenom fick vi lite problemas. De ville kolla igenom flera av våra resväskor för dom trodde vi var kriminella (vi vet att Josef kan se lite farlig ut 😉 ). Efter lite rotande i väskorna så fick vi äntligen komma igenom och vår resa mot Zagreb började på riktigt.

Något vi har lärt oss är att livet med Jesus är aldrig tråkigt. När vi vaknade imorse hade vi aldrig kunnat ana att vi skulle hamna på ZagrebFest, en kristen konferens.

Okej lite backstory kanske. I bilen påväg till Zagreb så fick vi ett samtal från pastorn i kyrkan som vi ska sova i inatt. Han berättade om den här konferensen och att Hillsong London skulle vara där. Om vi skulle gå på det här skulle det också innebära att vi förlorar några timmars sömn inatt eftersom att vi dessutom har två vittnesbörd och en andakt kvar att dela ikväll. Det bestämdes att vi skulle få gå på mötet en timme och sedan åka till kyrkan för att fortsätta kvällen. Väldigt taggade sprang vi in och möttes av lovsång på kroatiska, dock kände vi igen det mesta så vi kunde sjunga med på engelska/svenska istället. Sedan kom en grabb upp och började prata på kroatiska och vi fattade nada. Men Gud blessade oss med en tolk (en random grabb som Alfons hitta). Vi fick sedan höra en predikan om frimodighet och att sprida evangeliet. Sedan kom Hillsong upp och fick kötta lovsång. Det känns helt fantastiskt att vi fick avsluta våran påskresa på bästa sättet med att prisa Jesus och det kändes faktist lite overkligt.

Efter denna fantastiska grande finale kom vi till boendet strax innan 22 och möttes av ett gäng fantastiska människor som vi aldrig träffat som tjänade oss direkt! Vi hann bara prata med dom i några minuter, och skulle bara stanna några timmar. Trots det väntade dom in oss, bäddade våra sängar och visade oss runt. Halleluja!

I skrivande stund (22:30) vet vi inte när kvällen/natten kommer att avslutas. Vi ska upp 04:30 då flyget går 08:00. Men det gör inget för natten är ung och Jesus är kung!

Tacksägelseämnen:

• Att vi hamnade på ZagrebFest
• Att vi fått ha en helt fantastisk vecka och att den ännu inte är slut

Böneämnen:

• Att flyget hem imorgon ska gå bra
• Bön för den nykomna brasilianska familjen som flyttade till Bosnien förra veckan. Att de får Guds ledning i denna säsong.

Uppmaning till läsaren:

• Ta vara på era vänskapsrelationer med omsorg och bön.
• Boka in ZagrebFest den 13 juni!

//Varma hälsningar från Bosnienteamet genom Wilma och Josef

Zdravo (hej) alla ni där hemma i Sverige. Vi vet att ni saknar oss alla, vi saknar er också. Efter en underbar kväll igår gick vi upp med ett fåtal timmar sömn i bagaget. Vi vaknade upp till ett fint Bosnien som vanligt, miljön här är väldigt vacker och annorlunda jämfört med Östgötska slätten. 

Vi inledde morgonkvisten med att äta frukost. Vanligtvis äter vi mackor med flera olika tillbehör såsom ”vargkräm”, falukorv, nutella och massor mer saker. Havregrynsgröt och yoghurt. Värt att nämna är även att vi har druckit Coca-Cola till frukost varje dag. De senaste dagarna vid förtäringen av mat har vi använt frågan ”How many bites?” och sedan “One bite!” som svar. Idag till frukost undersökte vi om det var möjligt att äta en HEL banan 🍌 och en HEL apelsin 🍊 på bara en tugga, det visade sig vara fullt möjligt med bananerna, men inte apelsinen. 

Efter frukosten hade vi som i vanlig ordning en andakt som innehåller bön, lovsång, undervisning och treasurehunting. Undervisningen höll Ottilia och Emma i. Vi har haft en gitarr, ett piano och en kajun till hjälp att leda lovsången. Gällande undervisningen har alla fått egna stycken ur Första Johannesbrevet där man fick förbereda en undervisning kring sina verser. Förberedelsen inför andakten har man fått göra hemma i Sverige innan vi begav oss till Bosnien.

Efter vår quiet time var det dags att ta våra grejer och hoppa in i bilarna för nya äventyr. Igår när vi var med barnen på Bambo blev hon som ansvarade för det hela sååå glad att vi fick kontakt med en annan kvinna som har ett tillfälligt boende för utsatta barn. Så äventyret idag blev att åka dit. Vi kom dit och blev välkomna av barnen som inte var blyga utan kom fram och hälsade på oss. Vi hade samma program som igår men idag var vi ute hela tiden så lite mindre fakta och mer lekar. Efter det vi hade planerat så fortsatte några att leka med barnen, vi körde dodgeball och basket. Så snälla som dom var så bjöd dom oss på tårtor och baklawa, samt autentiskt bosniskt kaffe. Vi hade inte jättemycket tid så efter fikat var det dags att åka vidare till Cazin där vi även var i måndags.

Lunchen blev lika bra som i måndags då vi plockade vår egen ”sallad” på en supermarket. När vi kom till Gerson och Marcelas hus i Čazin så gick några för att spela fotboll och några för volleyboll med barnen och tonåringar.

Bland annat jag (Wilmer) spelade fotboll med alla barnen på fotbollsplanen precis vid en av våra värdars hus. I Čazin är de väldigt inriktade på barn och unga, till exempel med fotbollen. De ber och planerar även för en musikskola där de exempelvis kan lära ut hur man spelar gitarr. Vi alla tyckte att det var väldigt roligt att spela fotboll med alla barnen. Vi upplevde att alla barnen var glada och nyfikna över oss svenskar. Att få spela fotboll och volleyboll samt bara hänga med dessa unga personer var verkligen något annorlunda och en mycket härlig upplevelse. 

I Bosnien är det lag på att man inte får berätta för barn om kristen tro i syfte att konvertera, så istället fick vi visa på Guds kärlek genom handlingar. Det känner vi verkligen att vi har gjort. Man märkte tydligt på barnen att det blev så glada av att vi kom och en sa att det var det bästa på hela veckan och många undrade när vi skulle kommer tillbaka, det sved lite att säga att vi inte har planerat att komma tillbaka. Efter aktiviteterna så bjöd värdfamiljerna på pizza som vi fick njuta av i varm gemenskap.

När vi kom tillbaka hem från Čazin gick vi direkt in i kyrkan för att lovsjunga och för att lyssna på två personers vittnesbörd. Vi tog även tid för att be och säga hejdå till Nermin som har bott med oss i kyrkan hela veckan. Nermin är en kille som tillfälligt bor och hjälper till i kyrkan men också utanför i väntan på nya äventyr.

Tacksägelse:

Möjligheten att åka till boendet för barnen. Även barnen i Čazin, man såg verkligen att de blev påverkade av vår närvaro.

Böneämnen:

Det finns 47 Moskéer i Čazin och ingen kyrka. Be för nya kyrkor i Čazin. Vi vill även be för arbetet i Čazin, att det ska få utvecklas i deras riktning. Exempelvis för fler lokaler som finns i en närliggande byggnad.

Ett stort bönemän för Gerson och hans familj är att de ska få utöka sin verksamhet med nya lokaler i, och ny mark utanför Čazin. Be om Guds vägledning, samt att de får möjligheten att utöka.

Uppmaning:

Be och sprid Guds kärlek genom handlingar.

Det blev en lång dag idag, därför kom bloggen upp en dag sent. Detta var allt för denna dagen! Laku noc (Godnatt) 😴 

//Varma hälsningar från Bosnienteamet, genom Elvira & Wilmer.

Ännu en morgon i fina Bihac, kuckeliku! En superfin soluppgång vid tjejernas hus och killarna förberedde frukost. Very fantastic!

Fin soluppgången hemma hos tjejerna

Det är aldrig något vi förväntar oss, att vi ska tycka om maten i en helt ny kultur. Alla i teamet är väldigt tacksamma och vi får massor med god mat varje morgon, det är en stor välsignelse!

Andakt av Simon och Angelina

Efter frukosten fick vi lyssna till Simon och Angelina som delade andakter ur 1 Johannesbrevet 4:1-17. Så fint att få djupdyka i Guds ord! Efter det körde vi ”Treasurehunt” för att lyssna in Gud inför dagen. För er som inte känner till begreppet ”Treasurehunt”, fear not – i gårdagens blogginlägg finns det en kort beskrivning av vad ”Treasurehunt” är 😉

Idag var vår quiet time lite extra härlig, med fint väder. Vi fick läsa Bibeln och sitta i tystnad med Gud. 

Planering inför Bambu

Efter det delade vi upp oss i ansvarsgrupper för att planera för eftermiddagen som skulle spenderas med barn på ett sorts ”fritids-/utbildningscenter” som kallas Bambu. På Bambu får barn mellan 3-7 år samlas för att bland annat umgås och lära sig ”life-skills”. Vi delade upp oss i två grupper där ena gruppen ansvarade för inomhusaktiviteter och den andra gruppen för scout-liknande aktiviteter utomhus. Det var första gången som någon av oss (även värdfamiljerna) fick vara där och vi bad mycket om att vårt besök skulle bli bra och även skapa framtida samarbeten (se nedan hur det gick!!)

När vi var klara med planeringen önskade vi att ha en tid med fokus på lovsång. Vi fick samlas och lyssna in Gud och bara ära Honom i lovsång. Det var väldigt kraftfullt att få lovsjunga Gud och proklamera Hans namn över Bihać. 

Lunchen var mums filibaba

När det var dags för lunch hade våra underbara värdar lagat traditionell bosnisk mat, bestående av paprikor fyllda med kött i en ajvarsås med potatismos. Vi alla åt tills vi blev mätta och lite till och det var sååå gott. Vi alla är så tacksamma över våra fina värdfamiljer som börjar kännas mer och mer som familj. 

Åkte in till Bihac stad

Mätta och belåtna åkte vi in till centrum i Bihać. Där skulle vi gå bönevandring för att be för staden och människorna som bor där. Att få be om att Gud ska bryta igenom i Bihać kändes väldigt mäktigt då staden består av 95% muslimer. Att få be för att människorna ska komma till tro på Jesus kändes därför väldigt fint. Hela resan har kretsat mycket kring bön då det är svårare att muntligt dela evangeliet här i Bihać och att så konkret få be för staden och människorna var väldigt fint. 

I staden finns ett katolskt kyrktorn som inte är i bruk alls. På utsidan av det såg en av medlemmarna att det växte gröna växter på utsidan av byggnaden. Blev genast en association till att Gud bryter ny mark, det finns hopp för staden och dess befolkning! Efter bön såg vi även en liten växt innanför kyrkan som växte upp ur betongen. Plantan var upplyst av solens strålar. Det kändes verkligen som ett litet tecken på Guds process i staden.

Kids center:

Idag fick vi välsignelsen att hänga med ett gäng barn. Vi hade lite lekar och aktiviteter med barnen ute och dansade och lekte med barnen inne. Detta uppskattades mycket, både av barnen och förbipasserande, bland annat fick vi glädjen av godisregn från ett fönster i närheten :). Små grodorna och Bolibompa-dansen var riktigt fire. Efteråt fick vi glädjen att prata lite med ledaren för centret, Aida, och hon var så glad över vårt engagemang. Hon berättade att det har länge sedan hon hade sett ungdomar jobba och umgås så passionerat med barn och ville att vi snart skulle komma tillbaka. Hon fick också prata med våra värdfamiljer och de bestämde att fortsätta samarbeta – VILKET BÖNESVAR HALLELUJAH!! Våra värdfamiljer fick också prata med ett av barnets föräldrar som jobbar på ett barnhem här på Bihac och bestämde då att vi ska få besöka dem imorgon. Det var verkligen så häftigt att få vara med vid starten av detta samarbete, be gärna för alla barn och att samarbetena ska gå bra i framtiden.

En underbar kväll:

När vi hade umgåtts med barnen berättade vår kära Rodrigo att vi skulle spendera kvällen på ett annat, hemligt ställe. Fulla av förväntan och utan att vi visste riktigt vart vi skulle åkte vi mot tjejernas hus. Väl där berättade våra värdfamiljer att vi skulle göra upp en eld och grilla korv under stjärnorna. Vi hjälptes åt att fixa med middagen och satt sedan tätt ihop runt lägerelden. Vi fick sedan dela ”High-low-God-thing” för dagen med våra fina värdfamiljer. Det var verkligen fint att få dela våra upplevelser med varandra och vi känns verkligen som familj nu! Vi avslutade dagen med en tid av lovsång och tillbedjan under stjärnorna runt lägerelden.

Tillsist delade Otti sitt vittnesbörd och vi fick be för henne. Dagen avslutades något sent men med glada miner 🙂
Därav något sent blogginlägg…

Uppmaning:

• Ta tid att visa uppskattning för de nära er

Tacksägelseämnen:

• Att våra värdfamiljer fick ett nytt samarbete med Bambu och fler barnverksamheter här i Bihac
• Våra underbara värdfamiljer
• Att teamet verkligen känns som en familj

Böneämnen:

• Den nya relationen med Bambu
• Våra fina värdfamiljer samt andra missionärer i Bosnien
  
  

/Bosnienteamet genom Alfons och Emma

HEJ kära kompisar! Hoppas ni har det bra i vackra Sverige, vi har det HELT fantastiskt i ännu vackrare Bosnien. Vi vill börja med att säga att ni idag kommer få ta del av dagen utifrån lite olika perspektiv. Så luta er tillbaks och njut!

När tjejerna kom fram till kyrkan hade killarna förberett en fantastisk frukost och det fanns lite allt möjligt att välja på.

Därefter hade vi morgonmöte och Elvira och Wilma höll en andakt om Första Johannesbrevet sen körde vi Treasurehunt. Treasurehunt är när vi tar en stund för bön och lyssnar in Gud om han har något speciellt säga, till exempel om vi ska uppmuntra någon eller göra något etc. Vi hade även en otroligt härlig Quiet time (Jag & Gud tid)

Imorgon ska vi åka till en fritidsgård där vi kommer få träffa barn, så i förmiddags delade vi upp oss och planerade lite inför imorgon.

Idag åkte vi till Cazin vilket är en stad cirka 30 minuter från Bihac. 99% av befolkningen är muslimer varpå staden har 47 moskéer och 0 kyrkor. Cazin är även en av våra värdars hemstad och fick betjäna praktiskt, men först stannade vi på en supermarket och käkade den bosniska varianten av picadelli. Där stötte vi på vårt första problem… En av bilarna slutade att fungera MEN efter mycket bön så löste det sig tillslut med att värdarna fick tag på en annan bil och vi kunde trots allt komma till Cazin! Amen!!

Det första som hände när vi kom dit var att vi fick vara med i ett snöbollskrig i 27(!) graders värme!!! Det kändes som once in a lifetime experience!

Vi som var kvar hos Marcela och Gerson.

Vi hängde med på episka fotbollsmatcher efter det (i 4 timmar!!), där det inte var skill som kvalificerade dig, men där vi spelade som om det var VM-final. Skämt åt sido så hade vi en så otroligt fantastisk tid med fotboll och gemenskap med lokala små grabbar. Svårt att beskriva hur mycket deras jobb här i Bosnien gör för skillnad men vi ser verkligen frukten och hur fantastiskt deras jobb är! Så fantastiskt fint att trots att vi inte pratar samma språk så var det en underbar gemenskap!

Dagen i Cazin avslutade med fantastisk pizza och bara massa gemenskap. När vi kom hem delade Heyam och Alva sina vittnesbörd.

Tacksägelseämne:

• Fantastisk fotboll
• Fantastiskt att få betjäna praktiskt
• Fantastisk gemenskap
• Så blessed dag med så mycket tilltal o ledning av Gud

Böneämne:

• Att de ska få se otrolig frukt i deras arbete med fotboll och sport, att många ska dras dit och bli rörda av den helige anden innan dem har hört talas om Jesus.
• Be för deras grannar och kompisar, att de ska mirakulöst få en längtan av något mer
• Be för teamet, de som är lite krassliga, all andlig krigsföring och vår sömn!

Utmaning till läsaren:

• Att vara intentionel i ens relationer

//Varma hälsningar, Bosnienteamet genom Heyam och Simon

Välkommen till dag 3 i Bosnien! Kvällen slutade igår med att vi efter mötet blev delade in i fyra ansvarsgrupper inför dagens påskgudstjänst; lovsång, barn, drama och mat. Vi träffades sen i grupperna och förberedde oss för idag. Efter de delade Simon och Noomi sina vittnesbörd och vi i slutet fick be för dem och säga ord av uppmuntran. Vid ungefär tolv avslutade vi dagen och drog oss för att kojsa.

Dagen inleddes med en liten frukost och morgonsamling. Alfons och Josef höll i andakter och vi bad för dagen. Efter vårt möte gick några i vårt team och förberedde en gemensam kyrk-frukost som vi alla därefter fick njuta av tillsammans med de lokala kristna, missionärsfamiljerna och människor från Mellanöstern. Under måltiden fick vi verkligen möta en sådan familjekänsla. Något väldigt typiskt för just den bosniska kulturen. Genast kastades vi in i äggkrigs-traditioner, hårpill och traditionell duett. Efter frukosten var det dags för gudstjänst. Under gudstjänsten gick vi igenom påskens dagar, hela vägen från skärtorsdagen till påskdagen. Vi fick ta nattvard tillsammans, minnas Jesu lidande genom film och drama, samt fira Hans uppståndelse med lovsång och dans. Vi fick även sjunga lovsång på bosniska vilket bidrog ännu mer till familjekänslan. Under gudstjänsten var det även dop för en man med muslimsk bakgrund. Vilket var fantastiskt! Som team tog vi möjligheten att omsluta honom i bön och ge uppmuntrande ord samt en svensk osthyvel (och annat gott såklart). Efter ännu mer lovsång och dans åt vi en fantastisk lunch förberedd av Marcela med vänner, väldigt gott!

Efter maten blev det ett riktigt vattenland. För vissa iallafall… Busiga som killar kan vara, både svenskar och lokala, så slängde de i varandra i dopgraven, även känd som den uppblåsbara poolen. Efter detta äventyr behövde vissa i sällskapet åka vidare medan vi med andan i halsen fick springa efter påskägg för att hinna ge bort till dem innan deras avfärd. Gåvor delades även ut två äldre, väldigt kärleksfulla och sång-glada kvinnor som även råkar utgöra hälften av de lokala kristna här i Bosnien. Ni får gärna be för att församlingen ska växa och att den, inklusive dessa två fantastiska kvinnor ska få vara starka i sin tro!

Därefter tog vi fika och gick ut och satte oss på gräset och började lyssna på Emmas vittnesbörd fram tills att nytt sällskap kom. Tillsammans firade vi ännu en gudstjänst med lovsång, bön, dop och Jesus-drama. 

Efter att alla hade åkt hem avslutade vi dagen med mer mat, high low god thing, lyssande klart på Emmas vittnesbörd och sen på Elviras och bad för dem. Kvällen avslutade på bästa sätt med att vi fick reda på att vi skulle få sovmorgon till morgondagen! AMEN!

Bönämnen:

• De ny döpta
• Hälsa, det är många som känner sig lite sjuka och har ont på olika ställen

Vi är tacksamma för:

• Våra värdar som tar hand om oss så bra
• Helande- fler i teamet har börjat känna sig bättre- Allt genom Guds kraft!
• Att vi verkligen fått en bättre förståelse för innebörden av påsken

Utmaning:

• Behandla dina medmänniskor som dina familjemedlemmar

//Varma hälsningar, Bosnienteamet genom Ottilia, Angelina och Alva.

Zdravo!!!! 

Det är nu dag 2 (den första heldagen) på våran resa, och vilken natt vi har haft (åtminstone tjejerna😜). Vi fick veta skillnaden mellan att en nyckelpiga är söt, men massor nyckelpigor på sovloftet är inte lika gulligt…😂 Vi bar ner madrasser och klämde in oss på nedervåningen (finns det hjärterum så finns det skjärterum!) 

Dagen har sannerligen varit full av spännande (och blöta) äventyr! Vi började med en stabil frukost och ett morgonmöte där Heyam och Noomi fick dela andakter om 1 Joh 2:3-17 (fire verser!). Därefter hade vi ett längre informationsmöte där våra värdar Marcela och Rodrigo berättade om läget i Bosnien just nu. De sade bland annat att i Bosnien finns det ungefär 300 evangelikala troende i hela landet. I Bihac är det 95% av invånarna här är muslimer och endast 40 ortodoxa samt 100 katoliker (där de bara har gudstjänst vid högtider). Ni får gärna vara med i bön för hela den här regionen vi är i, att evangeliet ska bryta genom här!! De lokala missionärerna ber mycket just nu för att en yngre generation i Bosnien ska väckas av Herren, så var gärna med och be för det. Be att barn och unga nära deras kyrka ska bli dragna dit av Gud. Just nu är det bara missionärsbarn där.

Efter informationen fick vi höra ett såååå uppmuntrande och starkt vittnesbörd från en lokal ung vuxen som är med oss i veckan, Nermin! Vi fick höra om hur han som muslim fick möta Jesus kärlek och lära känna honom. Vi fick privilegiet att be för honom och ge ord av uppmuntran, och lyssna in Gud för om han ville säga något. 

När vi blev klara med samlingen fixades det med lunchpaket i stora mängder, och vips satt vi i bilarna på väg till en helt otrolig vacker nationalpark med en flod som heter ”Una”. Una är en flod som representerar hopp för det bosniska folket, då den gav vatten till befolkningen under kriget, den blev därför en räddning för många. Under vandringen kopplade Rodrigo floden och dånet av vattenfallen vi gick förbi till en vers i Uppenbarelseboken 1:15 där det står ”Hans röst var som dånet av väldiga vatten.” Han menade att Herrens röst, precis som floden Una, är kraftfull och djup. Hallelujah på den!

Vi vandrade bland vattenfall och små äventyrliga stigar, och stannade flera gånger för bön och lovsång, gemenskap och även lunch. Det var så fantastiskt att vara i Guds vackra skapelse, vi förundras verkligen över hur otroligt detaljerat han har gjort allt! Wooooow!!! 

En sak vi har fått lära oss idag är ordet ”polako” vilket betyder ”sakta ner sig/stressa ner”. Ett mycket användbart ord. Vi behöver inte stressa upp oss, utan kan andas ut och hoppas på Herren istället för att oroas oss för om vår egen kraft räcker. Vi får nåden att lyssna på Guds röst, sitta i stillhet och vänta på Hans svar. Vi vill inte gå utan att Hans närvaro är med oss. Det är en princip för missionärerna här då arbetet de gör bygger mycket på långsiktiga relationer och tillit, vilket kan ta tid. Men då får de bara hoppas och lita och vänta på Herren. 

Efter vandringen åkte vi tillbaks till kyrkan och fick äta en god middag samtidigt som vi planerade morgondagens gudstjänst och dop!!!

Uppmuntran till våra kära bloggläsare🤗:

• Läs 1 Joh med oss! Såå bra brev! 
• Så som vi fick lära oss om ”polaco”, vill vi uppmuntra er att tillsammans med oss öva på att sakta ner och lyssna efter Guds röst och hans vilja. Ta 10 min idag och be Gud att tala till dig. Sitt i stillhet i hans kärlek, och vänta på att han talar. (Kan vara genom tankar eller liknande, det fins många sätt att höra Guds röst!) 

Böneämnen:

•  Bön för Nermin, att Gud kan förse honom med det han behöver
•  Bön för att Gud ska vara med och hjälpa värdefamiljen i deras satsning och hjärta för ungdomsverksamhet
• Många känner sig inte sitt bästa jag, be gärna om helande och energi som räcker för långa dagar
• Andligt beskydd

Tacksägelseämnen:

•  Naturen, Una
• Alla vi får träffa
• Att vi blir sakta men säkert friskare!

//Bosnien teamet genom Tala och Noomi

Dagen började tidigt med samling vid ryttis vid 06:30 för att sedan ge sig av till Arlanda. (Tack alla föräldrar för skjutsen!) Flygresan till Kroatien gick toppen och allas bagage kom med.

Efter det så möttes vi upp av två av våra värdar (Rodrigo och Gerson från Brasil!) som skjutsade oss från Zagreb i Kroatien till Bihac i Bosnien.

Resan i bilarna var ganska lång… I ena bilen hann vi bland annat att lyssna på varandras vittnesbörd, lära oss lite mer om bosnisk kultur, prata om hur man vet att det är Guds röst man hör och leka lite lekar. I den andra bilen fick dom också höra varandras vittnesbörd, det spelades ukulele och det lektes lekar.

Väl framme vid gränskontrollen till Bosnien var det väldigt lång kö. Dom hade förvarnat oss att det troligtvis skulle vara kö eftersom det är helgdagar men när vi kom fram var det ca 5 timmars kö! Det börjades diskuteras hur vi skulle lösa det och om vi kanske skulle gå över gränsen, så vi började be. Och Jesus hör bön! Efter en liten stunds väntande så öppnade dom upp fler kontroller och kön gick mycket fortare, så vi kom igenom efter ca 2 timmar. Efter det kom vi fram till kyrkan som vi kommer vara i och blev bjudna på jättesmaskig soppa. 

Ovan är bild på sista kyrkan i Kroatien innan vi passerar till delen av Bosnien som i princip inte har någon kyrka alls(!)

Tacksägelseämnen: 
– Att resan gick bra
– Att vi kom igenom gränskontrollen utan några problem och att kön gick relativt fort 
– Det fina välkomnandet vi har fått här

Böneämnen: 
– Hälsa i teamet, vi är några som är lite hesa och snuviga
– Att vi få välsigna människorna här i Bosnien under veckan

Utmaning till läsaren!
– När ni gör någon form av resa, att alltid vända er till bön, för Gud kan ge bönesvar!

//Bosnienteamet genom Wilma och Josef

ZDRAVO!

Det är vi som ska åka på påskresa till Bosnien. Vi är ett gäng på 13 personer som ska på en missionsresa till staden Bihać som ligger i nordvästra Bosnien, nära gränsen till Kroatien. Teamet består av 2 ledare, Josef Sandberg och Alva Ternstedt, och resterande 11 deltagare.

Vi som ska åka heter (från vänster till höger):

Ottilia Ahlbom, Wilmer Engback, Alfons Bäckmark, Simon Geraldo, Josef Sandberg, Alva Ternstedt, Wilma Askenteg, Elvira Nilsson, Angelina Abdal, Emma Bahlmann, Noomi Zwörner, Tala Emadel och Heyam Wakeel.

Under den här veckan kommer ni få lära känna oss lite mer, men här kommer en kort beskrivning på var och en av oss:

• Alfons:  Byggare Bob (“Everything can be fixed”)
• Alva: Nyfiken
• Angelina: Godhjärtad
• Elvira: Golden retriever (energi)
• Emma: Sing A Song Dingadong (I’m a singer lalala)
• Heyam: Sprallig (ett barn i själen)
• Josef: Aktiv livsnjutare
• Noomi: Lycklig (glad i hjärtat med Jesus)
• Ottilia: Omtänksam (enligt mamma)
• Simon: Passionerad (Jesus och hobbys)
• Tala: Kär (i Jesus!!!)
• Wilma: Kreativ
• Wilmer: Gör sin grej

Vi kommer att resa från Arlanda fredag 3:e april kl 11:20 och beräknad ankomst är 13:50 till Zagreb, Kroatien. Efter det har vi några timmars bilresa framför oss tills vi är framme i Bihać. Vi återvänder till Sverige 10:e april kl 10:30.

Väl i Bosnien kommer vi att få leva utifrån påskresans ledord ”Att betjäna människorna på platsen och i allt ära Gud”. Vi kommer få betjäna människorna där på alla möjliga sätt. Vi kommer få vara med och leda Gudstjänster, utföra praktiskt arbete, betjäna barn och utsatta. Dessutom kommer vi få träffa missionärer och andra lokala människor och få höra om deras resa med Gud. Självklart är det här inte allt, och vi oerhört förväntansfulla på vad Gud har förberett för veckan!

Tacksägelseämnen

• Att vårt team har fått bli som en familj
• Att vi har någonstans att bo!
• Möjligheten att få åka ut i Europa och växa i vårt lärjungaskap

Bönemännen

• Att ingen i teamet ska bli sjuk innan, under eller efter påskresan!
• Att Gud ska använda var och än av oss, och verka genom oss!
• Att Hans vilja sker.

Hoppas ni är lika taggade som oss på den här missionsresan! Nu kör vi!

//Bosnienteamet genom Tala och Heyam